Historik

Musikkåren bildades 1957 av Bengt Hedbom (1929-1996). Han började sin bana som militärmusiker på I14 i Gävle och fortsatte som musiker med stor bredd framförallt i Stockholm, samt senare även som studierektor vid Järfälla Musikskola. Musikkåren leds idag av Åke Hedbom.Musikkåren består av ca 35 musikanter i åldrarna 13-70 år. Många har sin musikaliska utbildning i Järfälla Musik/Kulturskola, men flera kommer från andra håll. Några är yrkesmusiker medan de flesta är goda fritidsmusiker. Musikkåren värnar om den svenska musikkårstraditionen och spelar en bred repertoar vid konserter inomhus eller vid utomhuskonserter, parader mm.

Järfälla Musikkår bär Järfällas emblem på sin uniform och representerar Järfälla Kommun.

Musikkåren spelade in en ny CD 2009 kallad "Ett halvsekel i musikens tjänst".

Järfälla Musikkår firade sitt 50-års jubileum den 17 november 2007.
En uppskattad jubileumskonsert genomfördes i Jakobsbergsskolans aula med gästartisten Stefan Ljungqvist "Västkustens självklare estradör".

Musikkåren spelade 1996 in en CD skiva.

Järfälla Musikkår firade sitt 30-års jubileum 1986.
I samband med jubileet gavs det ut en LP skiva och på omslaget skrev dåvarande kommunfullmäktiges ordförande Lars Gustafsson jr Några noteringar om musiklivet i Järfälla.

MUSIKLIVET I JÄRFÄLLA (1986)
Några noteringar med anledning av Järfälla Musikkårs 30-årsjubileum

Musiklivet i Järfälla började inte med Järfälla kommunala musikskola 1956.
Det fanns, ehuru sporadiskt och föga utbrett, redan dessförinnan. Musiklivets historia från länge svunna tider i Järfälla vet vi emellertid föga om. Man får tills vidare utgå från att här, liksom på landsbygden i övrigt, inom bondeklassen odlades ett folkligt musicerande knutet till både fest och vardag. Man får likaledes anta att det på socknens herrgårdar förekom musik, särskilt vid festliga tillfällen. Man kan nog också förmoda att det i sockenkyrkan även i äldre tider fanns musikaliska inslag. Klockare i Järfälla kyrka är för övrigt kända sedan 1552 och det var dessa som bl a skulle svara för sången i kyrkan.

De direkta beläggen för musikalisk aktivitet i Järfälla före 1900-talet är få. Ett av de äldsta härrör sig från 17 januari 1725, då Järfälla kyrkas nya predikstol enligt sockenstämmoprotokollet invigdes "med en enfaldig predikan och Härlig Musique af Högbemälte Grefwe bekostad". Greven ifråga var fältmarskalken Carl Gustaf Dücker på Säby, som också bekostade predikstolen.

År 1828 inköptes en orgel från Markims kyrka till Järfälla kyrka och som en följd därav inrättades en organisttjänst, förenad med den tidigare klockartjänsten. Detta torde ha medfört ett ökat inslag av musik i gudstjänstlivet och möjligen också därutöver, men därom vet vi inget säkert.

Genom hela 17- och 1800-talen ges det sporadiska och indirekta belägg för att musik i någon form utövades i de breda befolkningslagren. - År 1704 sättes sålunda böter för den som låter ungdomen hålla vakestuga hemma hos sig och för dem som där dansa eller spela. - År 1797 beslutar sockenstämman om böter för de som deltar i dem "otidiga danser" som börjar bli vanliga. - År 1812 utfärdas ordningsregler som innebär att den som ska ställa till dans först måste underrätta sexmannen (ett slags ordningsman) i sin rote och få dennes godkännande. - År 1841 nämns olovliga dansgillen på helgdagsaftnar vid Barkarby gästgivaregård för ungdom ur "den tjänande klassen". - År 1867, vid biskopsvisitationen, uppges att "lekstugor, dansnöjen, nattvandringar och strövtåg" varit vanliga men försvunnit sedan hot om böter uttalats vid en sockenstämma. - Av uppräkningen framgår att inställningen hos den kommunala överheten, som under denna period bestod av prästerskapet, godsägarna och några bänder, i huvudskap var förbjudande och begränsande när det gällde profan musik i folkets breda lager.

När det under 1800-talet etablerades fasta skolor i Järfälla, med början i Aspnäs 1846, fick dessa omsider också mindre orglar. En timme sång, tre dagar i veckan, fanns vidare på det första schemat. Detta måste ha betytt en del för sång och musikliv. - Till Barkarby skola, som stod färdig 1920, inlöptes av skolrådet under 1920-talet t o m instrument för en skolorkester. Dessa förskingrades emellertid tidigt i samband med en utlåning. Skolrådet synes inte heller ha lagt ner någon större energi på att få tillbaka instrumenten - och därmed var detta musikaliska initiativ förgävesÂ…

Två nya företeelser i Järfälla under 1900-talet, ett industriföretag och en flygflottilj, medförde att musiken fick ett par fasta punkter, nämligen vid Bolinders i Kallhäll i början av 1920-talet och vid F8 i Barkarby på slutet av 1930-talet. - Bolinders Musikkår, som verkade till 1957, liksom också den 1920 i Stäket startade Järfälla Manskör, fick betydelse för bl a föreningslivet genom medverkan vid jubiléer och fester.

F8:s Musikkår medverkade i mer begränsad utsträckning i bygden. Den kom emellertid att senare betyda mycket för rekryteringen av lärare till den kommunala musikskolan genom namn som Bengt Hedbom, Stig Blom, Roland Lind, Nils Olof Petersson, Håkan Härje, Erik Larsson, Sune Söderberg, Alf Persson och Cedron Strand. Samma år som F8 sattes upp på Barkarby 1938, bildades i dess omedelbara grannskap, i kyrkan, Järfälla kyrkokör, som självfallet fick sin huvudsakliga verksamhet förlagd till kyrkan men även i viss utsträckning medverkade i andra sammanhang.

Järfälla var således inte ett helt obanat musikaliskt fält före 1956, då den kommunala musikskolan bildades. Man kan emellertid utan överdrift påstå att den kommunala musikskolan blev den faktor som starkast medverkat till utvecklingen av det rika musikliv som Järfälla kommun nu uppvisar. Detta är inte tiden och platsen att skriva musikskolans historia, men när nu 1987 en av dess "avknoppningar" Järfälla Musikkår, fyller 30 år, bör ändå några notiser lämnas. Genom beslut i folkskolestyrelsen i mars 1955 utsågs folkskolläraren Nils Moberg till utredare av en kommunal musikskola. Med hjälp av bl a K G Gunneflo, Järfälla församlings organist, levererades snabbt en utredning i september 1955. Efter tillstyrkanden i folkskolestyrelse och kommunalnämnd i september och beslut i kommunalfullmäktige i oktober 1955, kunde alltså musikskolan starta hösten 1956. Lite av denna snabbhet vore för övrigt önskvärd i dagens långsamma byråkratiserade utredningsmaskinerier! Huvudman för musikskolan var 1956-58 folkskolestyrelsen (genom en musiknämnd) och sedan 1958 skolstyrelsen. Musikledare eller rektor blev K G Gunneflo, från 1965 tillsammans med musikpedagogen Inga Gunneflo, och sedan makarna Gunneflos avflyttning 1972 Anders Johansson. Studierektor sedan 1968 är Bengt Hedbom. Stort intresse för musikskolan visade också skoldirektör Hans Nerelius dels under sin tjänstetid 1962-77, dels som utredare av musikskolans verksamhet 1976-79.

Vid skolans start 1956 gavs förberedande undervisning i rytm- och sånggrupper med enkla rytm- och klanginstrument samt i blockflöjt, piano, blås- och stränginstrument för drygt 400 elever. Tretton timlärare stod för undervisningen. Tio år senare fanns nio ordinarie heltidsanställda lärare och nio timlärare för ca 1750 elever. Idag arbetar ett 50-tal lärare i musikskolan och elevantalet vid 1985 års utgång var ca 2400.

Ensemblebildningen startade tidigt med bl a stråk- och blåsensemble (senare blåsorkester), blockflöjtensemble, klarinettensemble, spelmanslag, kammarorkester, kör I och II m fl. Denna ensemblebildning har sedan utvecklats under musikskolans 30 åriga tillvaro och idag finns tre stora blåsorkestrar, en symfoniorkester, tre stråkorkestrar, åtta körer och tre spelmanslag, förutom ett stort antal mindre ensembler och grupper. Ca 650 personer deltar f n som musiker och sångare i denna verksamhet. Nämnas må särskilt följande. Järfälla Vocalensemble bildades som kör i musikskolan vid 1950-talets slut och utvecklades till en vuxen ensemble, vid vissa tillfällen sammanslagen med kyrkokör och frikyrkokörer till Järfälla Oratoriekör. - Järfälla Symfoniorkester uppstod som kammarorkester i musikskolan 1961 och ombildades till symfoniorkester 1976. - Järfälla Musikkår startade som blåsensemble 1957, blev snart blåsorkester och tog sitt nuvarande namn 1966.

Oberoende av den kommunala musikskolan, men i vissa avseenden i samarbete med den växte under 1960- och 70-talen fram en omfattande körverksamhet genom ett 10-tal körer. Vidare utvecklades under denna tid också inom flera av våra studieförbund en musikcirkelverksamhet av betydande omfattning. ABF (grundad 1920) och Medborgarskolan (grundad 1957) blev de största men ytterligare 5 studieförbund bildades i Järfälla under 1960- och 70-talen.

Järfälla Musikkår, som 1987 kan se tillbaka på en 30-årig verksamhet, kan personellt uppvisa en hög grad av kontinuitet. Bengt Hedbom, musikskolans studierektor, har alltsedan starten varit orkesterns ledare och dirigent. Av de 15 elever som våren 1957 började repetera och så småningom konsertera under Hedboms ledning finns tre ännu kvar, nämligen Ingemar Johnsson, Gunnar Stignäs och Åke Hedbom. Nitton av orkesterns medlemmar har medverkat oavbrutet i över 10 år.

Medlemsantalet i orkestern var 1960 uppe i ett 25-tal och ökade under 1960-talet till ca 40. Detta omfång har sedan orkestern behållit. Alla medlemmar i Järfälla Musikkår har anknytning till den kommunala musikskolan, som elever, f d elever eller lärare. År 1966 tog som nämnts kåren sitt nuvarande namn och markerade därigenom att den organisatoriskt blev mer självständig. Samma år fick musikkåren sin första uniform i Järfällas grönvita färger. År 1970 skedde den formella föreningsbildningen.

Järfälla Musikkår ger årligen ett 20-tal konserter i främst Järfälla och Stockholmsområdet men också runt om i landet. Kåren har även medverkat i radio och TV ett flertal gånger under senare år, senast sommaren 1986 i Carl Antons trivsamma underhållning från Vitabergsparken på Söder i Stockholm. Musikkåren har vidare haft en livlig konsertverksamhet förlagd till utlandet. Länderförteckningen ser ut så här: Norge, Finland (3 ggr), Sovjet, Österrike, Tyskland (2 ggr), Italien (2ggr), Portugal, Grekland, Ungern och Jugoslavien. - Till detta ska läggas att Järfälla Musikkår som helhet eller till vissa delar medverkat i ett stort antal arrangemang i samband med jubiléer, konferenser, fester etc. Inte minst har Järfälla kommun och föreningslivet i Järfälla kunnat glädja sig åt kårens musik.

Man kan faktiskt säga att Järfälla Musikkår bokstavligen ställt upp i ur och skur när kommunen, andra organ och föreningar "kallat". För detta vill jag å Järfälla kommuns vägnar tacka Järfälla Musikkår. Betrakta gärna kommunens anslag till denna jubileumsskiva som en erkänsla för kårens musikaliska insatser både inom och utom Järfälla. Ni har varit goda ambassadörer för vår kommun. Denna grammofonskiva blir dessutom ytterligare ett bidrag till den dokumentation om Järfälla som jag finner synnerligen värdefull.

Sist och slutligen. Det torde varken vara orimligt eller orättvist att som avslutning peka på namnet Hedbom som viktigt i samband med Järfälla Musikkår. Bengt har tidigare nämnts. Utan hans inspirerande ledarskap skulle knappast kåren vara vad den är. Men andra förnamn förtjänar också nämnas. Ulla har genom alla åren verkat som en kårens allt i allo, inte minst som dokumentalist. Stig och Åke har under lång tid tillhört kårens kärntrupp som flöjtist respektive basist.

Det är min förhoppning att Järfälla Musikkår allt framgent ska kunna fortsätta sin musikaliska verksamhet till glädje för sin vidsträckta publik inom och utom Järfälla.

 

Järfälla i oktober 1986
Lars Gustafsson j:r
Kommunalfullmäktiges orförande